Att arbeta med stadsplanering är svårt – men särskilt svårt är det på de nordliga breddgraderna. På grund av vårt klimat och de speciella ljusförhållandena vi har, är det av största vikt att hitta det rätta samspelet mellan dagsljus och arkitektur. Det säger Paul Rogers, dagsljusexpert på ACC Glas och Fasadkonsult, och menar samtidigt att det är hög tid att modernisera sättet vi ser och mäter dagsljus i Norden.
Paul Rogers kommer ursprungligen från Kanada och är utbildad arkitekt. Genom sitt liv har Paul alltid varit intresserad av samspelet mellan arkitektur och natur. Särskilt när det kommer till krafter som vind, energi och ljus. Det som helt enkelt är grundläggande för alla byggnadsmiljöer, berättar han.
År 2000 flyttade Paul Rogers till Sverige och sedan 2008 har han jobbat heltid som dagljusspecialist. I dag jobbar han som ansvarig för dagsljus och certifiering hos ACC Glas och Fasadkonsult, där han tillsammans med sitt team hjälper till att forma dagens stadsbild genom att erbjuda unik kunskap och analyser inom dagsljus och inomhusklimat – något som är viktigare än någonsin i Norden, på grund av vårt speciella klimat och våra allt tätare städer.
Dags att lämna föråldrade metoder bakom oss
Enligt Paul Rogers har vi i Norden ett förlegat sätt att mäta dagsljus, där fokus ofta ligger på att efterleva byggreglerna. Det är något vi måste gå bortom – att lämna de förenklade frågorna om huruvida det finns tillräckligt med dagsljus bakom oss och istället börja prata om hur dagsljus interagerar med arkitekturen. Paul Rogers berättar:
- Generellt märker vi att många pratar om dagsljus som en regel man ska följa. Det handlar ofta om hur mycket dagsljus vi får in i våra byggnader. Men vi måste börja titta på dagsljuskvaliteterna. Hur dagsljuset förändras under dagen, eller under hela året för den delen, och hur det påverkar arkitekturen och stadsbilden.
Han fortsätter:
- Vi måste ta hänsyn till utblickar, tillgång till direkt sol och skydd mot bländning. Vi ser att reglerna för dagsljus fortsätter att utvecklas, från en statisk dagsljusfaktor till något som kallas klimatbaserade mätvärden. Dessa är intressanta eftersom de beräknar dagsljus för varje timme på året, vilket återigen tillåter oss att fokusera på hur dagsljuset påverkar arkitekturen runt oss.
Nordliga breddgrader utmanar stadsplaneringen
Dagsljusforskning är särskilt betydelsefullt för oss i Norden och det är en fråga som blir allt viktigare när utvecklingen går mot en ökad förtätning av våra städer.
- Att arbeta med stadsplanering är särskilt svårt på de nordliga breddgraderna, alltså över 55 grader, eftersom solens vinklar är så låga. Detta genererar bländning och skapar långa och utsträckta skuggor som påverkar intilliggande bebyggelser. Så urban täthet är mycket svårare att få till på rätt sätt i Norden, om man inte tänker in dagsljuset i ett tidigt skede.
Tänk in dagsljuset – redan från början
Enlig Paul Rogers är det viktigt att vi är uppmärksamma och försiktiga med avståndet mellan byggnader på grund av skuggningen som bildas på grund av solens vinklar. För att arbeta med detta behöver arkitekter i ett tidigt skede arbeta med förenklade byggnadsvolymer. Paul Rogers förklarar:
- Detta sätt att arbeta syftar på att man ser på hur en byggnadsvolym påverkar dagsljus och solljusinfallet, så att man kan testa olika scenarier för att besluta vad som fungerar bäst. Det är alltid bra om dagsljusplaneringen kan tänkas in redan i en tidig fas, eftersom det är svårare att lösa problem i efterhand. Det bästa sättet är alltså att börja redan i detaljplaneringen.
.png?width=700&height=394&name=Cream%20Minimalist%20Photography%20Presentation%20(1).png)
Små förändringar kan göra stor skillnad
För att bygga bättre och dagsljusoptimerade byggnader i framtiden är det därför viktigt att arkitekter tittar noga på fönsteröppningen och utrymmet runt fönstret. Det betonar Paul Rogers, och avslutar:
- Dagsljus spelar en nyckelroll för bra arkitektur och det är viktigt att hitta rätt lösningar som främjar bra ljusförhållanden. När det kommer till fönstervalet har karmtjockleken ofta stor effekt och små förändringar kan i verkligheten göra stor skillnad. Vi brukar säga ”ju tunnare, desto bättre” när vi pratar om fönsterkarmar – och det stämmer verkligen.
