Ett fönster är mycket mer än bara en öppning i fasaden. Fönster har även möjligheten att antingen hjälpa eller stjälpa när det gäller att skapa en bra inomhusmiljö. Kiran Maini Gerhardsson är både arkitekt och forskare inom miljöpsykologi och har länge undersökt samspelet mellan miljö och människa. Vi på VELFAC har fått chansen att prata med henne och diskutera hennes bok ”Vad jag tänker på när jag tänker på fönster”.
- Jag är praktiker. Så när jag disputerade och skrev min avhandling i miljöpsykologi ville jag nå ut med den kunskapen som jag samlat in. Jag ville helt enkelt nå ut till andra praktiker. Därför skrev jag min bok.
Det säger arkitekten och forskaren Kiran Maini Gerhardsson. Kiran är sedan 30 år praktiserande arkitekt med miljöinriktning och har både disputerat i miljöpsykologi samt erhållit en postdok i experimentell hälsovetenskap.
I sin bok ”Vad jag tänker på när jag tänker på fönster” tar hon upp diskussionen huruvida fönsteröppningar är självklara och hur fönsteröppningar både kan hjälpa och stjälpa skapandet av en bra inomhusmiljö. Boken vänder sig till de som på olika sätt påverkar ljus- och mörkerförhållanden i bostäder och därigenom indirekt boendes hälsa och välbefinnande, såsom arkitekter, bostadsutvecklare och ljusdesigners.
I denna artikel tar Kiran oss igenom några av de viktigaste slutsatserna från boken.
Fönster påverkar den interiöra upplevelsen
Enligt Kiran Maini Gerhardsson är det komplexa sambandet mellan fönster och upplevelsen av ett utrymme viktigt för arkitekter och bostadsutvecklare att ha med sig.
- När man ritar en byggnad så är fönster kanske bara en öppning som ska göra det enkelt att vädra och släppa in ljus. Det är lätt att fastna i det exteriöra, men man måste kunna sätta sig in i vad som händer på insidan och hur boende upplever rummet, berättar Kiran och fortsätter:
- Som arkitekt måste man därför leva sig in i sitt eget projekt. Vad ser vi utanför, och vad sker innanför? Sedan måste man även ha med sig att rummets funktion kan förändras. Ungdomar kan tillbringa hela dagar i sitt rum istället för endast under natten, och man kan bli sjuk under en längre period och därmed ligga i sängen stora delar av dygnet. Då behöver man som arkitekt leva sig in i hur det är att vistas i rummet och tänka på hur utblickarna upplevs baserat på tiden på dygnet, rummets föränderliga funktion och livets olika skeden.
Ljus- och bostadsplanering: A och O för trivsel och välbefinnande
Att dagsljus är viktigt för människors hälsa och trivsel är ingen nyhet i sig. Det man ofta missar är hur viktigt det är att tänka in dagsljus tidigt i ett byggprojekt. Kiran Maini Gerhardsson berättar:
- Om dagsljus är basen i ljusplaneringen så måste den kompletteras med elektriskt ljus. Det har bland annat med våra väderförhållanden i Sverige att göra, med korta vinterdagar och långa, ljusa sommarnätter. Dessutom har vi allt som oftast mulet väder. Därför är det viktigt att ta vara på det dagsljus som vi faktiskt får när vi planerar byggnadsvolymerna och placerar våra fönsteröppningar, berättar Kiran Maini Gerhardsson och fortsätter:
- Allt man designar utanför påverkar ljuset innanför och allt dagsljus förmedlas därmed genom en designad miljö och designade komponenter. Till exempel kan man designa fönster med hjälp av formen, färgen, glaset och profiler och därmed få ljuset att sprida sig på olika sätt.
Dessutom är fönsterplaceringen en viktig aspekt för att höja boendekomforten. Kiran Maini Gerhardsson förklarar:
Hon fortsätter:
- Samtidigt är det även viktigt att se himlen och få in dagsljus, något som kan vara svårt på bottenvåningen av ett högre hus om man inte placerar fönstret rätt eller om det är tätt mellan husen. Så det kan finnas anledning att välja olika bröstningshöjd baserat på vilken våning man bor på. Samtidigt måste man komma ihåg att stora fönster inte alltid är lösningen, även om det är väldigt populärt idag. Stora fönsterytor kan till exempel kännas som svarta hål i fasaden nattetid och kan även medföra problem med kallras.
Tänk på andra komfortkvaliteter
Enligt Kiran Maini Gerhardsson finns det vissa saker som gör ett fönster till ett bra fönster. Hon berättar:
- Ett fönster är bra om det tar hänsyn till flera komfortkvaliteter. Alltså inte bara utblick och dagsljus, utan även kommunikationen utåt och den interiöra upplevelsen. Det är till exempel viktigt att ge de boende olika lager av avskärmning, så att man själv kan anpassa graden av exponering för både människors blickar och solljus. Därför bör bostadsutvecklare underlätta för de boende att göra tillval genom att välja fönster som är utformade för enkel uppsättning av persienner, rullgardiner och gardiner.
Fönsterlösningar måste kunna regleras
Fönsteröppningar bidrar i hög grad till upplevd boendekomfort. Det berättar Kiran Maini Gerhardsson. Men det är inte alltid så lätt att välja rätt fönster. Hon förklarar:
- Man måste kunna reglera fönster för att skapa en bra upplevelse. Det låter kanske självklart, men det är det inte. Behovet av avskärmning och känslighet för insyn skiljer sig från person till person, och tiden på dygnet påverkar upplevelsen. Så fönster måste kunna regleras. Det räcker alltså inte att bara sätta in ett fönster, utan man ska också tänka på fönsterplacering och möjlighet till vädring och externt solskydd. Allt detta är A och O för att de boende ska få den bästa upplevelsen av sin bostad.
Kiran Maini Gerhardsson avslutar med en summering:
- Det viktigaste att ta med sig från min bok är att fönsteröppningar absolut bidrar till upplevd boendekomfort, men de måste kunna regleras. Man måste ta hänsyn till användarens upplevelse och tänka på såväl placering som bröstningshöjd. Dessutom bör man använda sig av mjuka lager för att hitta balansen mellan dagsljus och avskärmning.
|
Om Kiran Maini Gerhardsson Kiran Maini Gerhardsson är utbildad och verksam arkitekt. Hon började sin arkitektkarriär som anställd men startade i början av 2000-talet sitt eget företag med fokus på miljöanpassade bostäder. Hon har även varit bokillustratör med inriktning på läromedel och barnböcker. Under sina verksamma år har hon även dedikerat mycket tid till att studera. 2015 fick hon en doktorandtjänst i miljöpsykologi på arkitektskolan i Lund, där hon fick tillfälle att dyka djupt in i hur människor påverkas av miljön – och vice versa. Hon bloggar dessutom om bland annat ljus på www.kiransblogg.com. |
